synd om mig...

Ja det är det och inte så lite heller.. Jag är förkyld och har feber och jag känner mig väldigt liten och ynklig. Men jag vet vem dem skyldiga är till denna smitta hos mig, Ninni och Johan. Men dem är båda förlåtna hehe för Ninni räddade mig i morse när jag försov mig. Som den sanna ängel hon är svarar hon glatt när jag ringer halvt i panik klockan halv åtta i morse "jag skjutsar dig". Så jag kom till min praktik i tid och som om detta inte var snällt nog ställer hon som vanligt upp och passar min lilla hund. *massa massa kärlek och tack till underbara Ninni* Längtar tills Ninni och Mikael skaffar Larry då ska Larry och Elliot bli bästisar och jag ska passa Larry, fast jag kommer att tycka att han är jäääääättestor hihi.

Johan är förlåten för att han har varit en underbar sambo idag och pysslat om mig. Han har lagat mat, ja kära läsare ni läste rätt!! OCH DISKAT.. All min kärlek till Johan men som vi vet är han rent ut sagt urusel på att sköta ett hem. Jag är fortarande inte säker på om detta verkligen hänt eller om jag bara feberhallunicierar. Jag tror aldrig förr i världshistorien att det har hänt att Johan har gjort dessa båda sysslor på samma dag. Utan att överdriva tror jag inte ens det har hänt på samma vecka. Så massor massor av pussar till Johan för att du är du och är så fin.

Jag har som sagt varit på min praktik idag, höll i två mattelektioner idag i "min" etta. Det kändes bra och jag fick bra kritik från min handledare. Det känns bra, mitt självförtroende växer och jag känner mer och mer att jag växer mig tryggare i min roll som lärare. Jag längtar verkligen tills jag är färdig med min utbildning och kan börja jobba.Hoppas så på att slippa vara arbetslös, arbetsmarknaden ser inte jätteljus ut.. Men men jag ska väl lyckas charma in min där med=)

Jag åkte hem till lunch eftersom jag verkligen inte alls måste bra och jag ska stanna hemma imorgon också. Det känns jättetrist. Tycker inte alls om att vara sjuk får ångest av att tänka på allt jag borde göra men inte har kraft till..Men det är ju inte mycket jag kan göra åt det, ska bli skönt med helg, ska vila mycket och dricka te. Helgens stora händelse är att Mikael kommer hem igen. Har varit tomt och konstigt att han har varit borta. Han och Ninni har inte varit tillsammans så länge men det känns ändå som att det alltid varit dem och att han alltid har bott här i vår trapp. Skumt, men det är väl så det är när allt bara stämmer och är perfekt!

nej nu ska jag snyta ut 35 kilo snor och gå och lägga mig..